AD var obehörig att pröva mål om företagshemligheter
Ett bolag förde talan mot tre tidigare arbetstagare och deras gemensamma företag. Bolaget yrkade att de skulle förpliktigas att betala skadestånd till följd av att bland annat ha utnyttjat och röjt bolagets företagshemligheter. Arbetsdomstolen avvisar en av tvisterna då förhandlingskravet i arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Till följd av det finner domstolen sig obehörig att pröva tvisterna mot de andra svarandena. Även den tingsrätt som överlämnat målet är obehörig, och målet lämnas därför över till en annan tingsrätt.
BAKGRUND
Tre personer som tidigare arbetat för ett bolag (bolaget) startade, under pågående anställning respektive konsultuppdrag, ett eget företag (företaget) inom samma bransch. Bolaget menade bland annat att arbetstagarna hade agerat illojalt och svekfullt samt utnyttjat och röjt bolagets företagshemligheter.
Bolaget väckte i tingsrätten talan mot personerna och deras gemensamma bolag, och yrkade att de skulle förpliktigas att solidariskt betala skadestånd till bolaget. Tvisterna handlades gemensamt, men arbetsgivarorganisationen inträdde i processen såsom kärande i den del målet rörde en av arbetstagarna vilken var medlem i ett fackförbund. Bolaget var i sin tur medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bundet av det kollektivavtal som gäller mellan aktuell arbetsgivar- och arbetstagarorganisation. Tingsrätten överlämnade målet till Arbetsdomstolen (AD) som handlägger målets olika delar gemensamt.
ARBETSDOMSTOLEN
Gällande rätt
Enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen (LRA) får en talan inte tas upp till prövning av Arbetsdomstolen, om inte förhandlingar som kan påkallas enligt medbestämmandelagen (MBL) eller som anges i kollektivavtal har ägt rum rörande tvistefrågan. Om förhandling inte har hållits ska talan, efter invändning av motparten, avvisas av AD. Om en part försitter fristen att påkalla förhandling, har den förlorat rätten till förhandling angående anspråket.
Mellan arbetsgivarorganisationen och fackförbundet i detta mål gäller kollektivavtal i form av en förhandlingsordning. Av förhandlingsordningen framgår att förhandling ska påkallas inom fyra månader från det att parten fick kännedom om det förhållande som rättsanspråket hänför sig till eller i vart fall senast två år efter att förhållandena ägt rum.
Enligt 2 kap. 1 § LRA ska AD som första domstol ta upp och avgöra tvist som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, om målet gäller bland annat en arbetstvist som avses i MBL eller en arbetstvist i övrigt under förutsättning att kollektivavtal gäller mellan parterna eller att enskild arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av.
Av 2 kap. 8 § LRA framgår att om annan domstol än Högsta domstolen överlämnat målet, ska AD om den inte finner sig behörig att pröva målet, återförvisa målet till den domstol som överlämnat det. Om AD förklarar en viss tingsrätt inte behörig att pröva ett mål ska målet hänvisas till annan tingsrätt som är behörig, enligt 2 kap. 6 § LRA.
Arbetsdomstolens bedömning
AD inleder med att ta ställning till arbetsgivarorganisationens talan mot den fackligt organiserade arbetstagaren och det fackförbund han är medlem i. För att bedöma om domstolen är behörig att pröva talan gör AD en bedömning av när bolaget ska anses ha fått kännedom om de förhållanden som talan grundar sig på och kommer fram till att bolaget hade kännedom om förhållandena i mer än fyra månade innan förhandling påkallades. Bolaget har inte påkallat förhandling i rätt tid enligt gällande förhandlingsordning och rätten att väcka talan i domstol är därför försutten. AD avvisar därmed arbetsgivarorganisationens talan.
Vad gäller bolagets talan mot de andra två personerna och företaget är parterna, efter domstolens avvisande i målets första del, oense om AD i denna situation är behörig att pröva talan i de övriga delarna. Arbetsgivarorganisationen för inte bolagets talan mot den av personerna som varit anställd i bolaget men som inte själv är medlem i en arbetstagarorganisation. Bolaget har inte heller självt slutit kollektivavtal med förbundet. Av den anledningen saknar AD behörighet att pröva bolagets talan. Till följd av detta är AD inte heller behörig att pröva bolagets talan mot företaget och den person som varit konsult i bolaget, som inte är en arbetstvist.
Domstolen konstaterar i fråga om återförvisning av de två kvarvarande tvisterna att den, till följd av att den är obehörig att pröva målet, enligt 2 kap. 8 § LRA ska återförvisa målet till den tingsrätt som överlämnat det. Den överlämnande tingsrätten var behörig domstol eftersom den fackligt anslutne arbetstagaren hade sin hemvist på den orten. Eftersom talan mot den arbetstagaren avvisas i AD, är den överlämnande tingsrätten dock inte längre behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Dessa har nämligen hemvist och säte på en annan ort. Arbetsdomstolen hänvisar därför, med stöd av grunderna i 2 kap. 6 och 8 §§ LRA, de kvarvarande tvisterna till den tingsrätt som är behörig att pröva dessa.
Av Clara Eriksson, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsrättsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 24 mar 2023
Redaktör, jurist
