Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

hammer lagkommentar till tryckfrihetsförordningen

Lagkommentaren är skriven av Mikael Ruotsi och beskriver det aktuella rättsläget samt behandlar frågor som är relevanta för den praktiserande juristen.

Är du intresserad av våra tjänster? Ange dina kontaktuppgifter nedan samt vilken tjänst du vill testa så kontaktar vi dig inom kort med inloggningsuppgifter för en kostnadsfri testperiod.

Visa alla tjänster

Beslutsstöd

Lagefterlevnad

Se vår integritetspolicy

Den här lagkommentaren är en del av JP Juridiskt Bibliotek där du hittar alla våra lagkommentarer, samt analyser av ny lagstiftning och oklara rättsfrågor. Klicka på Prova gratis för att testa tjänsten och hålla dig à jour med gällande rätt.

Kommentar till tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) är en av Sveriges fyra grundlagar och utgör en självklar del av den svenska konstitutionella identiteten. Den första tryckfrihetsförordningen, som tillkom 1766 under den så kallade frihetstiden, har av UNESCO utsetts till ett världsminne. Redan 1766 fastslogs grundläggande principer som förbudet mot censur och rätten att ta del av allmänna handlingar. I tryckfrihetsförordningen regleras den del av yttrandefriheten som utövas genom tryckta skrifter, huvudsakligen böcker och tidningar. 

I den här lagkommentaren kommenteras tryckfrihetsförordningen paragraf för paragraf, med utgångspunkt i förarbeten, praxis och doktrin. Kommentaren behandlar bland annat de tryckfrihetsrättsliga så kallade ”grundbultarna”: censurförbudet, etableringsfriheten, ensamansvaret, meddelar- och anskaffarfriheten, anonymitetsskyddet, brottskatalogen, den särskilda rättegångsordningen och exklusivitetsprincipen. Även offentlighetsprincipen, som regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, behandlas i lagkommentaren.

Trots att tryckfrihetsförordningen är en grundlag innehåller den detaljerade straff- och processrättsliga bestämmelser. Bestämmelser som bland annat reglerar vem som ansvarar för innehållet i böcker och tidningar, hur det journalistiska källskyddet ska bedömas rättsligt och vilka brott som kan komma att prövas av en tryckfrihetsjury.

Under produktion

Denna lagkommentar är delvis publicerad och innehåller kommentarer till paragrafer i flera kapitel. De återstående kapitlen kommer att publiceras löpande. 

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom förvaltningsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

En man ville hos en kommun ta del av 41 000 000 mejl på plats i stadshuset. Kammarrätten instämmer i kommunstyrelsens bedömning att det skulle möta betydande hinder att tillhandahålla handlingarna på stället. Mannen får därför inte ta del av handlingarna.   

1 okt 2024

Flertalet kammarrättsavgöranden har under sommaren 2024 prövat en journalists begäran att få ta del av handlingar i ett individärende med stöd av en fullmakt från den enskildes föräldrar. I denna analys tittar Kalle Larsson närmare på kammarrätternas resonemang.  

30 sep 2024

Upptagningar i databaser omfattas av biblioteksregeln om de används på samma sätt som böcker i ett bibliotek. Det konstaterar kammarrätten och beslutar därför att en domstol inte behöver lämna ut en lagkommentar.

30 aug 2024