lagkommentar till tryckfrihetsförordningen

Kommentar till tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) är en av Sveriges fyra grundlagar och utgör en självklar del av den svenska konstitutionella identiteten. Den första tryckfrihetsförordningen, som tillkom 1766 under den så kallade frihetstiden, har av UNESCO utsetts till ett världsminne. Redan 1766 fastslogs grundläggande principer som förbudet mot censur och rätten att ta del av allmänna handlingar. I tryckfrihetsförordningen regleras den del av yttrandefriheten som utövas genom tryckta skrifter, huvudsakligen böcker och tidningar. 

I den här lagkommentaren kommenteras tryckfrihetsförordningen paragraf för paragraf, med utgångspunkt i förarbeten, praxis och doktrin. Kommentaren behandlar bland annat de tryckfrihetsrättsliga så kallade ”grundbultarna”: censurförbudet, etableringsfriheten, ensamansvaret, meddelar- och anskaffarfriheten, anonymitetsskyddet, brottskatalogen, den särskilda rättegångsordningen och exklusivitetsprincipen. Även offentlighetsprincipen, som regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, behandlas i lagkommentaren.

Trots att tryckfrihetsförordningen är en grundlag innehåller den detaljerade straff- och processrättsliga bestämmelser. Bestämmelser som bland annat reglerar vem som ansvarar för innehållet i böcker och tidningar, hur det journalistiska källskyddet ska bedömas rättsligt och vilka brott som kan komma att prövas av en tryckfrihetsjury.

Under produktion

Denna lagkommentar är delvis publicerad och innehåller kommentarer till paragrafer i flera kapitel. De återstående kapitlen kommer att publiceras löpande.