lagkommentar till lagen om upphandling av koncessioner

Kommentar till lagen om upphandling av koncessioner

Upphandling av koncessioner skiljer sig från annan upphandling genom att den ersättning som leverantören får helt eller delvis kommer från dennes rätt att utnyttja koncessionsföremålet, och genom att leverantören också övertar verksamhetsrisken. På grund av att koncessioner kan möjliggöra för det allmänna att genomföra investeringar till en betydligt lägre kostnad än vad som är fallet vid en traditionell upphandling har det blivit en alltmer intressant upphandlingsform.

Koncessioner har använts inom EU en längre tid men någon samlad reglering har inte funnits förrän 2014 då upphandling av koncessioner kom att regleras i ett separat upphandlingsdirektiv. Direktivet har införlivats i svensk rätt genom lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, LUK. Den nya lagens struktur och innehåll påminner i stora delar om de andra upphandlingslagarna. Förfarandet är dock inte lika reglerat och bestämmelserna i LUK lämnar generellt en större frihet åt den upphandlande myndigheten eller enheten att själv avgöra hur upphandlingen ska genomföras.

I lagkommentaren analyseras de olika paragraferna i lagen i syfte att tydliggöra hur varje enskilt rekvisit ska tolkas. Bestämmelserna sätts också i relation till varandra, till de underliggande artiklarna i direktivet och till de bestämmelser i de andra upphandlingslagarna som kan vara till ledning för tolkningen. Hänvisningar görs till relevant praxis från både EU-domstolen och de svenska domstolarna.

Kommentaren är utformad för att vara till nytta för alla som på olika sätt behöver vägledning för att kunna bedöma om och hur de ska tillämpa lagen.

Under produktion

Denna lagkommentar är delvis publicerad och innehåller kommentarer till paragrafer i flera kapitel. De återstående kapitlen kommer att publiceras löpande.