Nya regler om skyddat boende: Insats enligt socialtjänstlagen och ny lag om placering av barn

Den 1 april 2024 trädde lagen om placering av barn i skyddat boende i kraft. I samband med lagens ikraftträdande ändrades också bestämmelser i socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen. Den nya lagen innehåller en befogenhet att placera ett barn i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare utan den andra vårdnadshavares samtycke. Förändringarna innebär vidare att skyddat boende regleras som en insats i socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen. För att bedriva verksamhet i form av skyddat boende krävs det därtill tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. I den här analysen går vår expert Tim Holappa igenom de viktigaste förändringarna som reformen innebär.

Skyddat boende regleras som insats i socialtjänstlagen

En viktig del av förändringarna är att skyddat boende införs som en insats i socialtjänstlagen, något som saknades innan den 1 april 2024. Det var även tidigare möjligt att bevilja insats i form av skyddat boenden som en insats enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), skillnaden är att skyddat boende inte reglerades som en uttrycklig insats i lagen. Av den nya 6 kap. 1 a § socialtjänstlagen framgår att socialnämnden ska sörja för att den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende. Uttrycket våld eller andra övergrepp förekommer sedan tidigare i socialtjänstlagen, bland annat i 3 kap. 2 § och 5 kap. 11 §. Till skillnad från dessa bestämmelser inkluderas även hot i 6 kap. 1 a § om skyddade boenden.

Med hot, våld eller andra övergrepp avses enligt förarbetena i första hand brottsliga gärningar som någon systematiskt utsätter en annan person för (prop. 2023/24:31, s. 303). Exempel på sådana brott som avses är grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, enligt 4 kap. 4 a § brottsbalken (prop. 2023/24:31, s. 303). Därtill kan hot, våld eller andra övergrepp enligt förarbetena även handla om olika former av våld, sexuella övergrepp eller hot om våld eller övergrepp (prop. 2023/24:31, s. 304). Dessutom öppnas för att handlingar som inte utgör brott men som leder till ”en livssituation som präglas av ett mönster av utsatthet och därför kan behöva beaktas i helhetsbedömningen, till exempel verbala kränkningar, isolering från familj, vänner eller omgivning, ekonomiskt utnyttjande eller emotionell utpressning” omfattas av begreppet hot, våld eller andra övergrepp (prop. 2023/24:31, s. 304). Även personer som utsatts för brott utan att det är fråga om våld i nära relationer kan behöva stöd och skydd i skyddat boende och bestämmelsen gäller även dessa personer. Det kan handla om exempelvis personer som utsatts för människohandel eller personer som befunnit sig i prostitution (prop. 2023/24:31, s. 304).

Grunden i insatsen är att ge stöd och skydd. Med detta avses dels skydd genom möjligheten att komma bort från en fara eller ett kaotiskt tillstånd, dels att få stöd med att bygga upp en tillvaro fri från hot, våld eller andra övergrepp. Skydd kan förverkligas genom exempelvis bevakning, säkerhetsdörrar, lås och larm och liknande eller andra skyddsåtgärder såsom hemlig adress. Stöd ges genom olika stödinsatser som säkerhetsplanering, rådgivning, assistans i kontakten med myndigheter, samtal och praktisk hjälp i vardag. För barn behöver stödet anpassas till barnets ålder och mognad, och kan handla om information om vad som händer, hjälp med läxor och stöd att bearbeta upplevelser av våld.

Förarbetena är tydliga med att socialnämndens ansvar att ge stöd och hjälp är oberoende av om det gjorts någon polisanmälan eller inte (prop. 2023/24:31, s. 304).

Skyddat boende definieras efter ändringarna också i 3 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937). Med skyddat boende avses ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Det ska alltså vara fråga om ett boende som erbjuder såväl skydd som stöd. Om ett sådant boende drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom enligt bestämmelsen att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

Tillgång till och krav på skyddade boenden

En förändring som reformen innebär är att ”skyddade boenden” läggs till som ett sådant boende som kommunen ansvarar att det finns tillgång till i 6 kap. 2 § socialtjänstlagen, vid sidan av familjehem, hem för vård eller boende (HVB) och stödboenden. Skyldigheten innebär, likt de andra typer av boenden som regleras i bestämmelsen, inte att kommunen själv måste driva boenden. I stället kan kommunen exempelvis samarbeta med andra kommuner eller upphandla platser på skyddade boenden. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram en vägledning på temat, "Anskaffning av (tjänsten) skyddat boende genom upphandling”.

När det gäller de skyddade boendena framgår av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Detta gäller alla typer av insatser, därigenom även placering i skyddade boenden. Det gäller oavsett om boenden drivs av kommunen eller i privat regi. Av paragrafen framgår vidare att det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Av 3 kap. 3 a § socialtjänstförordningen framgår därutöver vissa ytterligare mer specifika krav på skyddade boenden. Av bestämmelsen framgår att ett skyddat boende ska ha både tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om boendet tar emot barn, ska det vara lämpligt för barn, oavsett ålder och kön och det ska finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. Det ska dessutom finnas en särskilt utsedd person som har i uppgift att ge information till barnet, genomföra säkerhetsplanering för barnet, ansvara för kontakterna med socialtjänsten i fråga om barnet och att följa upp barnets utveckling under tiden i det skyddade boendet. Vad som avses med att boendet ska vara lämpligt för barn definieras inte ytterligare. Av förarbetena framgår dock att det behöver finnas ”ett tydligt barnrättsperspektiv” i skyddade boenden som tar emot barn och att det bör finnas personal med kunskap om barns behov och rättigheter (prop. 2023/24:31, s. 199).

När det gäller personal hos skyddade boenden framgår vidare av 3 kap. 5 § socialtjänstförordningen att det vid ett skyddat boende ska finnas en föreståndare med lämplig utbildning. Det ska också finnas sådan personal som i övrigt behövs för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Utöver kunskap om barns behov och rättigheter nämns i förarbetena att det kan också handla om personal med särskild kunskap om vissa typer av missbruk och funktionsnedsättningar, inklusive neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (prop. 2023/24:31, s. 199). Här kan också nämnas Socialstyrelsens allmänna råd där det framgår att personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna uppmärksamma om en person är våldsutsatt och se till att denne får stöd och hjälp för sin våldsutsatthet. I verksamheter som är särskilt inriktade på att ge stöd och hjälp till våldsutsatta och våldsutövare bör personalen även ha förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet (allmänna råd till 3 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen, HSLF-FS 2022:39).

Av 7 kap. 1 § 1 p. socialtjänstlagen framgår vidare att det krävs tillstånd för att ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ yrkesmässigt ska få bedriva verksamhet i form av skyddat boende. Detta är en betydande förändring jämfört med tidigare. Tillstånd ansöks hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kommuner och regioner som bedriver skyddat boende ska i stället anmäla verksamheten till IVO. Vad som krävs för tillstånd regleras i 7 kap. socialtjänstlagen, och tar framför allt sikte på att säkerställa kraven på god kvalitet och säkerhet.

Införandet av tillståndsplikt motiveras framför allt av att avsaknaden av tillståndsplikt innebär att IVO, innan ändringen, inte kunde genomföra någon kontroll av verksamheten innan den började. Enligt förarbetena innebar detta att aktörer som helt eller delvis saknade förutsättningar för att bedriva skyddade boenden ändå kunde starta verksamheter och sälja platser i form av skyddat boende till kommuner. Eftersom målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. I värsta fall kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa (prop. 2023/24:31, s. 202). Här bör dock erinras om att socialnämnden, såväl före som efter denna ändring, har ansvaret för att en insats uppfyller kraven på god kvalitet när genomförandet överlämnas till en annan utförare. Kommunens ansvar i detta avseende behandlas vidare nedan.

Utgångspunkten är frivillighet, samtycke och individuell behovsprövning

Utgångspunkten för socialtjänstens verksamhet är att den ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. I linje härmed beviljas insatsen skyddat boende som huvudregel som en form av bistånd efter en individuell behovsprövning enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. I denna behovsprövning ska socialnämnden, enligt 4 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer, göra en bedömning av risken för att den vuxna kommer att utsättas för ytterligare våld (HSLF-FS 2022:39). Vid behov ska en ny bedömning göras. Av de allmänna råden till bestämmelsen framgår vidare att socialnämnden som en del av riskbedömningen bör använda en standardiserad bedömningsmetod och att socialnämnden med samtycke från den våldsutsatta bör ta del av polisens bedömning av risken för fortsatt våld. Därutöver bör socialnämnden delge polisen sin riskbedömning, och sekretesslagstiftningen inte hindrar det (allmänna råden till 4 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer HSLF-FS 2022:39).

Utgångspunkten för bedömningen av om skyddat boende ska beviljas för vuxna är alltså att en individuell behovsprövning som inkluderar en riskbedömning ska göras. Utredningen ska genomföras och insatsen ska utformas i samråd med och med samtycke från den enskilde. För barn under 15 år gäller att barnets vårdnadshavare samtycker till insatsen. För barn med två vårdnadshavare krävs samtycke från båda vårdnadshavarna för att placering i skyddat boende enligt socialtjänstlagen kan komma i fråga. För barn över 15 år krävs därtill att barnet samtycker till insatsen.

Saknas samtycke från båda vårdnadshavarna men barnet har behov av skydd och stöd får en prövning göras om vård kan beredas enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Saknas samtycke från en av vårdnadshavarna kan dock barn under vissa förutsättningar placeras i skyddat boende enligt den nya lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.

En ny lag om placering av barn i skyddat boende

En betydande förändring som reformen i fråga inneburit är införandet av den nya lagen om placering av barn i skyddat boende. I lagen finns bestämmelser om förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare, när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen.

I 2 kap. den lagen regleras barnets ställning i ärenden och mål enligt lagen. Av 2 kap. 1 § följer att vid beslut enligt lagen ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Bestämmelsen innebär en hänvisning till artikel 3 i barnkonventionen och principen om barnets bästa. Innebörden av att barnets bästa ska vara avgörande är att inga andra intressen än vad som är bäst för barnets ska få företräde (prop. 2023/24:31, s. 274). Med barn avses enligt samma paragraf varje människa under 18 år.

Enligt 2 kap. 2 § lagen om placering av barn i skyddat boende är socialnämnden skyldig att se till att barnet får information i frågor som rör honom eller henne. Informationen ska ges med beaktande av barnets individuella behov och situation i fråga om ålder, mognad och individuella förutsättningar. Barnet ska enligt samma paragraf även ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. För barn som fyllt 15 år följer enligt 2 kap. 3 § att han eller hon har rätt att själv föra sin talan i ärenden och mål enligt lagen.

Insats i form av skyddat boende för barn utan en vårdnadshavares samtycke

Av 3 kap. 1 § lagen om placering av barn i skyddat boende framgår att om en vårdnadshavare har beviljats insats i form av skyddat boende enligt socialtjänstlagen, får under vissa förutsättningar även barn beviljas en sådan insats för placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. För att insatsen ska komma i fråga krävs att det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas. Det krävs vidare enligt 3 kap. 2 § att den vårdnadshavare som barnet placeras tillsammans med är myndig och samtycker till insatsen.

För det första krävs alltså att socialnämnden har bedömt att en vårdnadshavare har behov av och beviljats insatsen skyddat boende enligt socialtjänstlagen. Att barnet ska beviljas insats genom placering tillsammans med vårdnadshavaren innebär att barnet och vårdnadshavaren ska placeras i samma skyddade boende (prop. 2023/24:31, s. 276). Barn som placeras utanför hemmet utan en medföljande förälder bör enligt förarbetena även fortsättningsvis få vård i befintliga placeringsformer för barn, det vill säga i jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende (6 kap. 1 § socialtjänstlagen och prop. 2023/24:31, s. 97–98). Finns samtycke till placeringen från barnets vårdnadshavare, och från barnet självt om barnet är över 15 år, ska insatsen beviljas enligt socialtjänstlagen. Saknas samtycke får en prövning om förutsättningarna för placering enligt LVU är uppfyllda (2 och 3 §§ LVU och prop. 2023/24:31, s. 98).

Av lagen framgår alltså en befogenhet att fatta beslut om placering i skyddat boende mot en vårdnadshavares vilja. Möjligheten att bevilja insatsen utan en vårdnadshavares samtycke innebär ett undantag från vårdnadshavares bestämmanderätt enligt 6 kap. föräldrabalken. Samtycker båda vårdnadshavarna, och om barnet fyllt 15 år även barnet, till insatsen ska beslut i stället fattas som en insats enligt socialtjänstlagen, med ett beslut enligt 4 kap. 1 §.

Att beslut kan fattas utan samtycke från den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med innebär att socialnämnden behöver utreda hur vårdnadshavaren förhåller sig till insatsen (prop. 2023/24:31, s. 122). Av förarbetena framgår att det kan vara förenat med svårigheter att inhämta samtycke i en akut situation. Det kan exempelvis handla om att den andra vårdnadshavaren är oanträffbar. Men i förarbetena poängteras att den andra vårdnadshavarens inställning måste inhämtas eller på annat sätt vara känd för socialnämnden för att insats enligt lagen om placering av barn i skyddat boende kan komma i fråga (prop. 2023/24:31, s. 122). Det kan göras antingen genom att socialnämnden kontaktar den andra vårdnadshavaren, eller genom att socialnämnden sedan tidigare har kännedom om den andra vårdnadshavarens inställning till insatsen. Subjektiva antaganden om vårdnadshavarens inställning är enligt förarbetena inte tillräckligt (prop. 2023/24:31, s. 122). Av förarbetena framgår vidare att den andra vårdnadshavarens inställning till insatsen måste vara allvarligt menad. Det krävs dock inte att vårdnadshavaren uttryckligen motsätter sig insatsen, men socialnämnden behöver vidta åtgärder för att ta reda på vårdnadshavarens inställning (prop. 2023/24:31, s. 123).

Även om förarbetena alltså är tydliga med att inställningen hos den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med måste inhämtas, kan det enligt förarbetena också finnas situationer där särskilda skäl att inte inhämta samtycke omgående föreligger. Det kan handla om att socialnämnden exempelvis med hänsyn till viktiga skyddsaspekter för barnet inte bör kontakta den andra vårdnadshavaren i samband med beslutet om insatsen. Om det i ett inledande skede inte är möjligt eller lämpligt att inhämta samtycke får situationen lösas genom förfarandet med beslut om omedelbar insats som behandlas vidare nedan.

Vad gäller barnets inställning har barnet enligt 2 kap. 2 § lagen om placering av barn i skyddat boende rätt att få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Något samtycke från barnet för placering enligt lagen krävs dock inte, oavsett barnets ålder. Frågan om det ska krävas att barn som fyllt 15 år samtycker till insatsen diskuterades i förarbetena. Bedömningen blev att lagen inte bör innehålla något sådant krav. I stället menade regeringen att samma ordning som gäller för LVU bör gälla för den nya lagen. Detta innebär att barnets inställning inte är avgörande för om insats ska beviljas eller inte. Att det inte krävs samtycke från barn över 15 år bedömdes inte behöva regleras i lagen (prop. 2023/24:31, s. 122–123).

För att bevilja insats enligt lagen krävs alltså att det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas. Utgångspunkten vid riskbedömningen bör enligt förarbetena vara att om en vårdnadshavare bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas skyddat boende, har barn som bor tillsammans med den skyddssökande vårdnadshavaren i regel också ett sådant skyddsbehov. Det är också detta som avses med indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas. Bedömningen måste dock som alltid göras utifrån förhållandena i det enskilda fallet (prop. 2023/24:31, s. 124). Exempel på omständigheter som allmänt sett talar för att det finns en risk för att barnets säkerhet eller hälsa är att barnet självt har utsatts för våld eller att barnet har bevittnat våld eller på annat sätt upplevt konsekvenserna av våld mot en förälder, exempelvis genom att föräldern har skador eller är rädd, möblemanget är sönderslaget eller liknande (prop. 2023/24:31, s. 124). Bedömningen kan grundas på om konsekvenserna av om barnet inte beviljas insatsen innebär en risk för barnets säkerhet eller hälsa (prop. 2023/24:31, s. 124).

När det finns flera syskon i ett hushåll ska socialnämnden bedöma varje syskons individuella behov av skyddat boende. Remissinstanserna påpekade under lagstiftningsprocessen att detta innebär en risk för att socialnämnden gör olika bedömningar för olika syskon i en syskonskara. Även om bedömningen alltså ska göras individuellt för varje barn framgår det av förarbetena att kravet på behov av skydd inte ska ställas allt för högt och att utgångspunkten är att om en vårdnadshavare bedöms ha behov av insatsen skyddat boende bör motsvarande bedömning göras för barnen (prop. 2023/24:31, s. 126). Genom kravet på att placering endast får ske tillsammans med vårdnadshavaren följer att barn med samma vårdnadshavare kommer att placeras på samma boende.

Av ordalydelsen i lagen framgår att barn endast kan beviljas skyddat boende för placering tillsammans med en vårdnadshavare. Detta innebär att i familjekonstellationer där det exempelvis finns styvsyskon eller liknande, som exempelvis bor med en vårdnadshavare och en annan vuxen, saknas möjlighet att bevilja insatsen enligt den nya lagen för placering tillsammans med den andra vuxna. Här bör i stället befintliga insatser och beslutsmöjligheter enligt socialtjänstlagen och LVU användas (prop. 2023/24:31, s. 98–99).

Beslut om skyddat boende för barn fattas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden

Av 3 kap. 3 § lagen om placering av barn i skyddat boende framgår att beslut om skyddat boende enligt 3 kap. 1 § samma lag meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden. Socialnämndens ansökan ska innehålla en redogörelse för

1. barnets förhållanden
2. de omständigheter som utgör grund för att barnet behöver placeras i skyddat boende enligt lagen
3. vilken information som har lämnats till barnet och på vilket sätt den har lämnats
4. barnets inställning.

Av förarbetena framgår att det med barnets förhållanden och de omständigheter som utgör grund för att barnet behöver placeras i skyddat boenden menas att förutsättningarna för vård är uppfyllda. Det innebär att socialnämnden i ansökan behöver visa att barnets vårdnadshavare beviljas insatsen skyddat boende samt bedömning av risken för att barnets säkerhet äventyras eller barnets hälsa skadas om inte barnet också beviljas insatsen. Därtill behöver det framgå att vårdnadshavaren som barnet ska placeras tillsammans med samtycker till insatsen samt att skydd och stöd inte är möjligt att bereda med samtycke av den andra vårdnadshavaren (prop. 2023/24:31, s. 278).

Av 3 kap. 4 § lagen om placering av barn i skyddat boende framgår att rättens beslut att bevilja barnet skyddat boende upphör att gälla om placeringen inte har påbörjats inom fyra veckor från den dag beslutet fick laga kraft.

Beslut om omedelbar insats i form av skyddat boende

Mot bakgrund av karaktären hos insatsen skyddat boende, att skydda vuxna och barn från hot, våld och andra övergrepp, har det ansetts nödvändigt att socialnämnden har befogenhet att fatta omedelbara beslut om insats i form av skyddat boende. Denna befogenhet regleras i 4 kap. 1 § lagen om placering av barn i skyddat boende. Av bestämmelsen framgår att socialnämnden får bevilja ett barn en omedelbar insats i form av skyddat boende om det kan antas att förutsättningarna för skyddat boende enligt 3 kap. 1 § samma lag är uppfyllda och att rättens beslut om en sådan insats inte kan avvaktas med hänsyn till risken för barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas. Paragrafen innehåller också en möjlighet för ordföranden eller någon annan ledamot som nämnden har utsett att fatta ett sådant beslut, om nämndens beslut inte kan avvaktas. Beslutet ska i sådana fall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Kravet på samtycke från vårdnadshavaren som barnets placeras med gäller även omedelbara beslut. Eftersom ett omedelbart beslut många gånger handlar om att möta ett akut behov får dock bedömningen grunda sig i den information som socialnämnden har tillgång till i det akuta skedet. Av olika anledningar kan det vara svårt att klarlägga omständigheterna i det enskilda fallet och att inhämta samtycke från den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med. Det kan också, enligt förarbetena, finnas situationer där omständigheterna talar emot att inhämta samtycke innan beslutet. Det kan exempelvis handla om situationer där vårdnadshavaren brukat allvarligt våld mot den andra vårdnadshavaren eller om hotbilden mot den andra vårdnadshavaren eller barnet är allvarlig. Socialnämnden behöver mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet avgöra vilka ansträngningar för att inhämta vårdnadshavarens samtycke som ska göras (prop. 2023/24:31, s. 279–280).

Kravet på att rättens beslut inte kan avvaktas för att omedelbart beslut ska komma i fråga innebär att risken för barnet måste vara akut och att socialnämnden även bör väga in vad som kan hända barnet om barnet inte placeras i ett skyddat boende. Ett exempel som anges i förarbetena är att barnet annars riskerar att bo kvar med en misstänkt förövare. Här bör socialnämnden ta hänsyn till risker för fysiskt och psykiskt våld och den psykiska belastning det kan leda till för barnet om barnet bor kvar (prop. 2023/24:31, s. 280).

Beslut om omedelbar insats i form av skyddat boende ska enligt 4 kap. 3 § lagen om placering av barn i skyddat boende underställas förvaltningsrätten inom en vecka från den dag beslutet fattades. Beslutet och handlingarna i ärendet ska lämnas till domstolen.

Förvaltningsrätten ska vidare pröva beslutet så snart som möjligt, och om det inte finns synnerliga hinder, inom en vecka från den dag beslutet och handlingarna kom in till domstolen. Kraven på skyndsamhet grundar sig på lagens karaktär av tvångslagstiftning och de höga krav på rättssäkerhet som därmed ställs. Om socialnämnden inte underställer ett omedelbart beslut förvaltningsrätten inom föreskriven tid, slutar beslutet att gälla, 4 kap. 4 § samma lag.

Om förvaltningsrätten fastställer ett beslut om omedelbar insats i form av skyddat boende, ska en ansökan om beslut enligt 3 kap. göras inom sex veckor från den dag placeringen påbörjades.

Socialnämndens ansvar under placering i skyddat boende

Enligt 5 kap. 1 § lagen om placering av barn i skyddat boende beslutar socialnämnden var barnet ska placeras och hur insatsen i övrigt ska genomföras. Om nämndens beslut inte kan avvaktas, får ordföranden eller någon annan ledamot som nämnden har utsett besluta i frågan. Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Detta gäller oavsett om insatsen beviljats enligt socialtjänstlagen eller annan lag. Av 6 kap. 7 § socialtjänstlagen följer att socialnämnden i fråga om barn som vårdas i bland annat skyddat boende ska 1) medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, 2) verka för att de får lämplig utbildning, 3) verka för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver, och 4) lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Detta innebär att socialnämndens skyldigheter är desamma som gäller för barn som är placerade utanför hemmet i andra former, såsom familjehem, jourhem, stödboende, hem för vård eller boende (HVB) eller liknande.

Av 11 kap. 3 § socialtjänstlagen följer vidare att socialnämnden ska upprätta en vårdplan för den vård som socialnämnden avser att anordna när någon vistas i bland annat skyddat boende. Kravet på vårdplan gäller såväl vuxna som barn. För barn fäller därtill en skyldighet att upprätta en genomförandeplan. I vårdplanen och genomförandeplanen ska även åtgärder och insatser som andra huvudmän ansvarar för tas upp.

En vårdplan ska enligt 5 kap. 1 a § socialtjänstförordningen, om det inte möter särskilda hinder, beskriva

1. de särskilda insatser som behövs
2. det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas
3. målet med vården
4. den vårdbehövandes och, i fråga om barn, även hans eller hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården. 

En genomförandeplan ska i sin tur enligt samma paragraf, om det inte möter särskilda hinder, beskriva

1. målet med de särskilda insatser som behövs
2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras
3. när och hur genomförandeplanen ska följas upp
4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för
5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas
6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden
7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av den planerade vården.

Av 6 kap. 7 b § socialtjänstlagen framgår, i likhet med vad som gäller vid placering i familjehem, jourhem, stödboende, eller hem för vård eller boende (HVB), att socialnämnden noga följa vården av barn i skyddat boende, främst genom regelbundna besök i det skyddade boendet där barnet vistas, enskilda samtal med barnet, samtal med den eller dem som tagit emot barnet och samtal med vårdnadshavarna. Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående.

Av 6 kap. 7 c § socialtjänstlagen följer vidare att socialnämnden ska utse en särskilt utsedd socialsekreterare för kontakterna med barnet. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål.

Om ett barn är placerat i skyddat boende framgår av 5 kap. 3 § lagen om placering av barn i skyddat boende och 6 kap. 8 § socialtjänstlagen att socialnämnden minst en gång var sjätte månad ska överväga om insatsen ska fortsätta. Detta krav gäller alltså oavsett om insatsen beviljats med stöd av lagen om placering av barn i skyddat boende eller socialtjänstlagen. Av förarbetena framgår att insatsen skyddat boende normalt ska vara tillfällig och kortvarig, men samtidigt framgår att det inte kan uteslutas att en placering i skyddat boende blir långvarig. Som utgångspunkt är det vårdnadshavarens vistelse i skyddat boende och barnets behov av skydd som är avgörande för hur lång vistelsen i skyddat boende blir (prop. 2023/24:31, s. 285).

Övervägandet kan enligt förarbetena göras genom att exempelvis den särskilt utsedda socialsekreteraren minst en gång per halvår anmäler till nämnden hur barnets och vårdnadshavarens förhållanden utvecklas. Endast om det finns anledning till att ifrågasätta behovet av en fortsatt insats bör en regelrätt prövning ske.

I 5 kap. 4 § lagen om placering av barn i skyddat boende framgår att socialnämnden, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen, får besluta att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med, och hur barnets umgänge med den vårdnadshavaren ska utövas. Bedömningen av om hemlighållande ska ske eller inte bör avgöras mot bakgrund av om det är nödvändigt för att skydda barnet från den direkta eller indirekta risken för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas som låg till grund för beslutet om insatsen. Enligt 5 kap. 5 § lagen om placering av barn i skyddat boende får ordföranden eller någon annan ledamot som nämnden har utsett besluta i frågan om socialnämndens beslut inte kan avvaktas. Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Socialnämnden ska minst en gång var sjätte månad överväga om ett beslut enligt 5 kap. 4 § fortfarande behövs. Om den vårdnadshavare som barnet inte placerats tillsammans med gör en framställning om att inte hålla vistelseorten hemlig eller om hur umgänget ska utövas inom sex månader från det att ett beslut enligt 5 kap. 4 § fått laga kraft, får framställningen avvisas.

Handläggningen av ärenden

Om det är fråga om insats och placering enligt socialtjänstlagen gäller de allmänna handläggningsreglerna i socialtjänstlagen och förvaltningslagen (2017:900). Lagen om placering av barn i skyddat boende innehåller därutöver ett antal bestämmelser om handläggningen hos socialnämnden och förvaltningsdomstol som tillämpas vid handläggning av ärenden enligt lagen. Av 8 kap. 1 § den lagen följer att ärenden och mål enligt lagen ska handläggas skyndsamt. Bestämmelsen gäller handläggningen hos både socialtjänsten och domstolen. I 8 kap. 2 § finns också regler om att domstolen ska ta upp ett mål om ansökan enligt 3 kap. inom två veckor efter att ansökan från socialnämnden inkommit, om barnet beviljats omedelbar insats i form av skyddat boende.

Beslut om omedelbar insats i form av skyddat boende gäller genast enligt 8 kap. 3 § lagen om placering av barn i skyddat boende. Andra beslut av socialnämnden gäller genast om inte nämnden bestämmer något annat. För andra beslut som domstolen fattat får domstolen bestämma att beslutet i fråga ska gälla genast.

Enligt 8 kap. 4 § lagen om placering av barn i skyddat boende har såväl barnet som barnets vårdnadshavare rätt till offentligt biträde i ärenden och mål om insats i form av skyddat boende, omedelbar insats i form av skyddat boende samt upphörande av insats i form av skyddat boende. Endast om det måste antas att behov av offentligt biträde saknas ska ett biträde inte utses. Enligt förarbetena avses framför allt situationer om det redan från början står klart att den enskildes talan kommer att bifallas eller om frågan alldeles nyligen prövats och något nytt inte har tillkommit (prop. 2023/24:31, s. 293). Utgångspunkten är att barnet respektive vårdnadshavarna får varsitt biträde. Endast om det inte finns motstridiga intressen mellan dem får gemensamt biträde förordnas. Enligt 2 kap. 4 § lagen om placering av barn i skyddat boende är den som är förordnad offentligt biträde för ett barn under 15 år även barnets ställföreträdare i det ärende eller mål som förordnandet avser. Det är den domstol som handlägger målet som förordnar om offentligt biträde, och hos ärenden hos socialnämnden är det förvaltningsrätten.

Bestämmelser om nämndemän i kammarrätten, handräckning med hjälp av polisen samt bestämmelser om delgivning hittas också i 8 kap. lagen om placering av barn i skyddat boende.

Skyddat boende är en tillfällig insats: upphörande av insats och vad händer sedan?

Frågor om upphörande av insats i form av skyddat boende enligt lagen om placering av barn i skyddat boende regleras i lagens 7 kap. Har en insats i form av skyddat boende beviljats enligt socialtjänstlagen görs prövningen om upphörande med utgångspunkt i den enskildes behov i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser. Som utgångspunkt gäller enligt 7 kap. 1 § att insats i form av skyddat boende enligt lagen om placering av barn i skyddat boende ska upphöra när det inte längre finns behov av det. Detsamma gäller om insatsen för den vårdnadshavare som barnet placeras tillsammans med upphör eller om barnet fyller 18 år. Om barnet fyller 18 år men behovet av insatsen skyddat boende fortfarande föreligger får prövning göras om insatsen kan beviljas enligt socialtjänstlagen.

Exempel på skäl som enligt förarbetena kan föranleda att insatsen avslutas är att omständigheterna som beslutet om insats grundats på har förändrats så att behovet av skyddat boende inte längre finns. Ett annat exempel är att den vårdnadshavare som barnet är placerat tillsammans med har fått ensam vårdnad om barnet (prop. 2023/24:31, s. 290). Förarbetena är dock tydliga med att en prövning alltid måste göras med utgångspunkt i det enskilda fallet.

I den statliga utredningen Ett fönster av möjligheter – stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende framhölls att skyddat boende ska vara en tillfällig insats. Enligt utredningens överväganden bör en insats inte överstiga tre till fem månader (SOU 2017:112, s. 206). Någon maximal tid som en insats kan beviljas finns dock inte. Som nämnts ovan ska dock socialnämnden var sjätte månad överväga om insatsen ska upphöra (prop. 2023/24:31, s. 107–108).

Vad som inte regleras vare sig i den nya lagen om placering av barn i skyddat boende eller socialtjänstlagen är vad som händer efter en insats i form av skyddat boende. Även om behovet av insats i form av skyddat boende inte längre finns kan enskilda ha behov av andra typer av stöd. En prövning får i så fall göras utifrån socialtjänstlagen. En särskilt angelägen, och i praktiken inte sällan svårlöst fråga, är var den som varit placerad i skyddat boende ska bo efter att det akuta behovet av skydd upphört. Det har i såväl forskning som media rapporterats om att kvinnor och barn som har varit utsatta för våld eller hot från en tidigare partner/förälder kan ha svårt att hitta en ordinarie bostad. Socialnämnden har här ett ansvar att stötta den placerade under insatsen i form av skyddat boende, bland annat genom stöd att planera dennes framtid. En fråga som bör inkluderas i detta stöd är frågan om boende och bostad. Saknar den enskilde en bostad efter placeringen och kan han eller hon inte skaffa en bostad på egen hand, kan en prövning göras om den enskilde har rätt till bistånd i form av bostad enligt socialtjänstlagen. En sådan prövning behöver utgå från en individuell behovsprövning i ljuset av relevant rättspraxis.

Avslutande ord

Sammanfattningsvis innebär förändringarna som trädde i kraft den 1 april 2024 relativt stora ändringar i frågor om skyddat boende. De största förändringarna är att skyddat boende regleras som en insats enligt socialtjänstlagen, att skyddade boenden behöver tillstånd från IVO samt att barn kan placeras i skyddat boende utan samtycke från en vårdnadshavare. Olika delar av förslagen har mötts av kritik från bland annat remissinstanser. Förändringarna innebär på det hela taget att rättsläget har klargjorts något, inte minst vad gäller skyddat boende för barn där en vårdnadshavare inte samtycker till placeringen. Detta är ett viktigt led i att skydda barn från att fara illa. Samtidigt står det klart att det även fortsattvis kommer att krävas svåra bedömningar av såväl rättslig som annan karaktär.

Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 6 maj 2024

Tim Holappa

Juris doktor i offentlig rätt, Stockholms universitet