Noggrann sekretessprövning krävs även när den som handlingarna berör inte vill att de lämnas ut

En man hade nekats ta del av journalanteckningar om sitt barnbarn hos socialtjänsten eftersom barnbarnet och föräldrarna tydligt uttryckt att de inte ville att morfadern skulle få ut dem. Kammarrätten anser dock att socialnämnden inte har gjort en tillräckligt noggrann prövning av alla uppgifter i handlingarna och visar tillbaka målet till nämnden. Domen kommenteras av vår jurist och redaktör Li Rothpfeffer.

BAKGRUND

Arbetsmarknads- och socialnämnden avslog en mans begäran om att ta del av journalanteckningar om sitt barnbarn. Anledningen var att barnet och hans vårdnadshavare tydligt hade uttryckt att de inte ville att morfadern skulle få del av handlingarna i socialtjänstens ärende. Morfadern hade tidigare tagit del av handlingar och då hanterat informationen vårdslöst genom att sprida personlig information till ett flertal personer.

GÄLLANDE RÄTT

Av 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, framgår att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Kammarrätten

Kammarrätten konstaterar att handlingarna innehåller uppgifter om barnets personliga förhållanden som omfattas av sekretess med stöd av 26 kap. 1 § OSL. I handlingarna finns dock dessutom ett antal uppgifter som kan lämnas ut utan att någon enskild riskerar att lida men. Det gäller bland annat uppgifter där morfadern själv vänt sig till socialnämnden och lämnat allmänt hållna uppgifter om barnbarnet. Kammarrätten bedömer därför att nämnden inte har sekretessprövat handlingarna med sådan noggrannhet som krävs. Det överklagade beslutet upphävs därför och målet visas tillbaka till nämnden för en ny prövning.

KOMMENTAR

Sekretessen inom socialtjänsten gäller med omvänt skaderekvisit, det vill säga huvudregeln är sekretess, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Utgångspunkten för bedömningen är den berörda personens egen upplevelse (prop. 1979/80:2 Del A, s. 83).

Att personen som handlingarna berör själv uttrycker att den inte vill att handlingarna ska lämnas ut tyder förstås på att det skulle vara till men för personen att lämna ut handlingarna.

Även i sådana fall måste dock socialnämnden göra en noggrann sekretessprövning av alla uppgifter i handlingarna. Utöver uppgifter om personliga förhållanden kan det finnas uppgifter i handlingarna som är uppenbart harmlösa och därför kan lämnas ut. Det kan också vara så att den som begär ut handlingarna själv har lämnat vissa av uppgifterna (som i det aktuella fallet) eller att personen uppenbarligen redan känner till förhållandena (se RÅ 1994 not 335). Sådana uppgifter ska normalt sett också lämnas ut.

Sammanfattningsvis kan nämnden alltså inte slentrianmässigt besluta att alla uppgifter i en handling omfattas av sekretess, även om personen som handlingen berör inte vill att den lämnas ut. Sekretessbedömningen måste alltid vara noggrann och dessutom motiveras och kopplas till specifika uppgifter.

Av Li Rothpfeffer, jurist och redaktör på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.

Referat av Kammarrätten i Göteborg 2023-10-05, mål nr 4208-23.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. de senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 13 nov 2023

Li Rothpfeffer

Jurist