Några konsekvenser av återkallelsen av Humana Assistans tillstånd

Inspektionen för vård och omsorg har återkallat Humana Assistans AB:s tillstånd att anordna bland annat assistans. Beslutet har inhiberats av förvaltningsrätten och gäller därmed inte i avvaktan på att frågan prövas av domstolen. Försäkringskassan har dock fattat beslut om att betala ut ersättning för assistans direkt till de assistansberättigade och inte till företaget Humana. I denna analys förklarar Kalle Larsson, förbundsjurist hos SKR, vad det är som har hänt och lyfter fram vissa av de frågor som uppkommit till följd av situationen.

Bakgrund

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genom ett beslut återkallat Humana Assistans AB:s tillstånd att bedriva personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice och hemtjänst (se IVO 2023-01-31, dnr 3.7.3-06273/2023-1). Beslutet som sådant grundar sig på en så kallad lämplighetsprövning av bolaget och dess företrädare att bedriva aktuella verksamheter (se 23 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade [1993:387], LSS, och 7 kap. 2 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL).

IVO menar bland annat att det hos bolaget finns återkommande brister i anmälningsskyldigheten och förvaltningen av allmänna medel, brister att följa IVO:s tidigare beslut samt brister i seriositet och arbetsgivaransvar avseende utländsk arbetskraft. Av beslutet framgår bland annat att återkrav om sammanlagt 100 miljoner kronor har riktats mot bolaget och assistanstagare samt att Försäkringskassan mottagit flera anmälningar rörande bolaget.

IVO:s bedömning grundar sig på 26 olika beslut om återkrav där 22 är riktade mot bolaget och 4 återkrav avser assistanstagare där bolaget varit assistansanordnare. IVO pekar bland annat på att bolaget (utföraren) har en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till assistansersättning enligt 110 kap. 46–47 §§ socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB, och att bolaget har en skyldighet att lämna uppgifter som visar den arbetstid som assistenten har arbetat hos assistanstagaren enligt 51 kap. 24 § 2 p SFB. IVO menar även att de återkrav som riktats mot Humana eller dess assistanstagare visar att oriktiga uppgifter har lämnats vid fler än några enstaka tillfällen samt att det sammantaget är återkrav på betydande belopp som inte kan ses som någon isolerad händelse.

Bolaget överklagade IVO:s beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade inhibition. Förvaltningsrätten i Stockholm har den 7 februari 2023, mål nr 2132-23 beviljat inhibition vilket innebär att beslutet från IVO inte ska gälla i avvaktan på att domstolen avgör målet slutligt eller bestämmer något annat. IVO överklagade den 14 februari 2023 förvaltningsrättens beslut om inhibition. Den 17 februari beslutade kammarrätten att inte bevilja prövningstillstånd för IVO:s överklagande. Eftersom IVO:s beslut är inhiberat kan Humana fortsätta med verksamheten tills något annat har meddelats av domstolen.

Försäkringskassan har den 7 februari 2023 beslutat att inte betala ut assistansersättning till Humana utan i stället betala ut ersättningen direkt till de assistansberättigade. Det gäller oberoende av förvaltningsrättens beslut om inhibition av återkallelsen. För de som har assistans beviljad via kommunen så medför Försäkringskassans beslut inte någon direkt ändring mer än att några kommuner kan komma att överväga om de likt Försäkringskassan kanske ska fatta liknande beslut, om kommunen sedan tidigare har utbetalat ersättningen direkt till Humana.

Nedanstående text är tänkt att besvara en del av de frågor som kan aktualiseras med anledning av den nu uppkomna situation.

Den enskildes rätt till personlig assistans berörs inte av det aktuella beslutet

Såväl IVO som Försäkringskassans beslut gäller Humana som utförare av personlig assistans. Även om delar av IVO:s beslut berör några enskilda ärenden, så är inget beslut taget om någon enskilds rätt till personlig assistans. Ramen för förvaltningsrättens kommande prövning är huruvida Humana ska bli av med eller få behålla aktuella tillstånd som är nödvändiga för att driva vissa tillståndspliktiga verksamheter där personlig assistans utgör en stor del. Besluten berör Humana som har cirka 2000 assistansberättigade som får sin assistans utförd av Humana genom cirka 11 000 anställda personliga assistenter.

Utbetalning sker till den assistansberättigade

Regleringen kring utbetalning av assistansersättningen finns i 51 kap. SFB, där det framgår bland annat till vem som assistansersättningen ska utbetalas. Det vanligaste är att den assistansberättigade själv, eller genom ställföreträdare, meddelar Försäkringskassan vilken utförare som hen vill att ersättningen ska utbetalas till efter godkänd redovisning, så kallad ”räkning assistansersättning”, som lämnas månaden efter utförd assistans.

När det gäller Humana, har Försäkringskassan beslutat att de inte kommer utbetala assistansersättningen till bolaget, oavsett av att den assistansberättigade har valt Humana som utförare och meddelat Försäkringskassan detsamma. Försäkringskassans beslut att inte framgent utbetala assistansersättningen till Humana, går inte att överklaga då det i sig inte ändrar den assistansberättigades rätt till personlig assistans. Detta har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i HFD 2019 ref. 21 där det av domskälen framgår att om det inte är ett beslut enligt socialförsäkringsbalkens regler, kan beslutet vara överklagningsbart endast om det får en viss påvisbar effekt avseende faktiska verkningar för den som berörs av beslutet (se även HFD 2018 ref. 23). Då Försäkringskassans beslut inte ändrar den enskildes rätt till personlig assistans eller storleken på assistansersättningen, utan endast till vem som utbetalningen kommer ske, har HFD bedömt att ett sådant beslut inte påverkar till den grad att beslutet är överklagbart.

För de cirka 2000 personer som har personlig assistans beviljad via Försäkringskassan och som har valt Humana som utförare, medför Försäkringskassans beslut lite ökad administration. Om den enskilde saknar förmåga att själv ombesörja att utförd assistans betalas kan det eventuellt bli aktuellt med en ställföreträdare. Den enskilde kommer få ersättningen utbetalad till sitt konto för att sedan betala, mot underlag, till Humana eller annan vald utförare.

 Om det är en kommun som har beviljat den personliga assistansen, så är det upp till respektive kommun att välja hur man vill fortsätta utbetala ersättningen. Huvudregeln är att assistansersättningen utbetalas till den enskilde. Om kommunen tidigare har utbetalat ersättningen direkt till Humana och vill ändra detta förfarande så behöver kommunen, likt Försäkringskassan, meddela detta samt vad det innebär i praktiken till den assistansberättigade.

Om den assistansberättigade saknar egen förmåga att hantera utbetalningen

Utifrån uppgifter från Försäkringskassan så har närmare hälften av alla assistansberättigade en ställföreträdare som genom en räkning varje månad redovisar till Försäkringskassan. Det innebär att det troligtvis är cirka 1000 förmyndare, gode män eller förvaltare som nu behöver se till att det finns ett registrerat konto tillhörande den assistansberättigade dit ersättningen kan utbetalas. Därefter behöver ställföreträdaren hantera den faktura som Humana utställer för utförd assistans.

Det är även troligt att några av de som nu saknar ställföreträdare och som har Humana som utförare, kanske saknar förmåga att själva hantera en större betalning på banken. Det är nog inte troligt att anhöriga med stöd av den så kallade anhörigbehörigheten i 17 kap. föräldrabalken (1949:381), FB, kan anses vara behöriga att utföra en sådan stor betalning då den troligtvis inte är att se såsom vardaglig. Då kan det istället bli aktuellt med att anhöriga ansöker om en god man enligt 11 kap. 4 § FB direkt till tingsrätten. Eftersom frågan troligtvis har en viss brådska bör den som ansöker till tingsrätten skriva att frågan kan vara brådskande och varför den är brådskande. Mer om processen och vad som krävs för att få en god man finns beskrivet i analysen "Olika former av ställföreträdarskap för vuxna personer".

Om socialtjänsten, kommunen eller en verksamhetschef inom hälso- och sjukvården vet om att en assistansberättigad kan vara i behov av en ställföreträdare finns det en anmälningsskyldighet till överförmyndaren om saken. Se 5 kap. 3 § socialtjänstförordningen (2001:937), SoF, för socialnämnden och 15 § 6 p LSS, samt 4 kap. 3 § 2 p hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80), HSF.

Värt att påtala i denna situation är att Försäkringskassan själv kan besluta om att assistansersättningen ska utbetalas till någon annan person eller till en kommunal myndighet. Det bygger på att den assistansberättigade är ur stånd att ta hand om assistansersättningen, se 51 kap. 18 § SFB.

Praktiskt tips: kontakta banken på förhand

Den assistansberättigade eller dennes ställföreträdare kan med fördel kontakta den assistansberättigades bank på förhand eftersom en ovanligt hög utbetalning kan medföra att olika bevakningssystem slår till som ska varna för ovanliga kontohändelser kopplade till penningtvätt med mera. Det är därutöver vanligt att större betalningar inte kan ske med en vanlig bankdosa eller bankID utan att det särskilt har reglerats med banken. Det kan därför finnas anledning att fråga banken hur dessa större betalningar ska kunna ske under den tid som Förvaltningsrätten i Stockholm prövar saken eller om det sker någon ändring kring utförare av assistansen eller Försäkringskassans beslut.

Om humana förlorar tillståndet slutligt

För det fall Humana slutligt förlorar tillståndet som behövs för att bedriva personlig assistans, behöver den assistansberättigade välja en annan utförare av personlig assistans. Det kan teoretiskt innebära att det i vissa fall, med kort varsel, kan bli kommunens ansvar att utföra den personliga assistansen oavsett om det är kommunen eller Försäkringskassan som har beviljat den personliga assistansen. Humana är en stor aktör bland de som utför personlig assistans varmed många assistansberättigade och anställda personliga assistenter kan beröras av ett sådant beslut.

Av Kalle Larsson, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.

I JP Socialnet bevakar vi allt som händer när det gäller Humanas tillstånd att bedriva verksamhet. Skaffa ett kostnadsfritt testkonto här och få tillgång till alla nyheter samlat på ett och samma ställe.  

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 17 feb 2023

Kalle Larsson

Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)