Logga in

Glömt ditt lösenord?

Energipolitikens långsiktiga inriktning

klimat-energipolitikens-langsiktiga-inriktning-huvudbild.jpg

Regeringen har presenterat sin proposition Energipolitikens långsiktiga inriktning, med målbilder för energitillförsel och energisäkerhet och en rad analyser som riksdagen ska behandla. I denna analys går klimatexperten Mattias Goldmann igenom förslagen och den fortsatta processen.

Efter en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöpartierna), har regeringen nu lagt fram propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning (Prop. 2023/24:105).

Här följer en genomgång och analys av de delar som bedöms ha störst betydelse för näringslivet och offentlig sektor, inklusive sådant som inte är preciserat i propositionen men som kan förväntas komma upp i riksdagens behandling.

ELBEHOV: 300 TWH/ÅR ÅR 2045

Regeringen gör i propositionen samma bedömning som tidigare gjorts i Tidöavtalet; år 2045 när Sverige enlig klimatpolitiska ramverket ska nå nettonoll i klimatpåverkande utsläpp ska Sverige också nå 300 TWh i årlig elproduktion enligt det planeringsmål som nu föreslås.

Målet är i linje med en rad andra aktörers bedömningar och regeringen anger att den motsvarar elbehovet enligt de planer för omställning och nyetablering som redan i dag finns inom industrin. Här finns förstås ett stort osäkerhetsmoment, då sådana planer kan spricka och andra kan tillkomma, vilket regeringen också konstaterar och anger att risken för en onödigt stor utbyggnad av elsystemet måste vägas mot risken för utebliven möjlighet till näringslivsutveckling. En tydlig skillnad gentemot tidigare politik är att målet inte uttryckligen inkluderar en fortsatt betydande elexport.

LEVERANSSÄKERHETSMÅL 

Att elen ska vara leveranssäker nämns hela 65 gånger i den 72 sidor långa propositionen; det är tydligt att det är prioriterat för regeringen. Att Sverige bör införa ett leveranssäkerhetsmål beslutade riksdagen redan 2019, och regeringen föreslår nu att det införs. Målet innebär att svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.

De flesta remissinstanserna är positiva till att ett leveranssäkerhetsmål införs, som många menar kontrasterar mot en situation med lokalt eller regionalt återkommande effektbrist eller täta strömavbrott. Exempelvis Malmö stad konstaterar dock att förslaget till mål varken är kvantifierat eller tidsatt, och därför inte går att följa upp.

Elsystemet ska ha förmåga till så kallad ö-drift, innebärande att produktion och användning av el kan ske ett geografiskt avgränsat elnät utan koppling till det omkringliggande nätet. Elsystemet ska också ha förmåga till dödnätsstart, alltså att det kan startas från helt strömlöst tillstånd, och ska kunna tillgodose totalförsvarets behov av robust och planerbar elförsörjning. Svenska Kraftnät ska ges det övergripande ansvaret att regelbundet följa upp målet, med en fördjupad uppföljning vid regelbundna kontrollstationer från år 2030.

ENERGISLAG

För alla som intresserat sig för Tidöpartiernas energipolitik, är det uppenbart att det finns ett starkt fokus på kärnkraft. I propositionen garderar regeringen sig något, och anger att de för närvarande ser att ny kärnkraft med total effekt motsvarade minst två storskaliga reaktorer bör finnas på plats senast 2035, och att det till 2045 behövs en kraftfull utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer. Detta innebär dels att bedömningen kan komma att ändras genom kontrollstationerna eller på andra sätt, dels att målet kan nås med vilken som helst mix av olika reaktortekniker. Flexibilitetens baksida är eventuellt att marknadens önskemål om att känna till regeringens prioriteringar inte är fullt ut uppfylld. Regeringen ger inte heller några nya besked om hur den nya kärnkraften ska finansieras eller hur den el ny kärnkraft genererar ska få ett konkurrenskraftigt pris för användaren.

Fokuseringen på kärnkraft kompletteras med bedömningen att fler åtgärder bör vidtas för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft. Hur det ska ske preciseras inte. Till exempel ges inga besked om eventuella förändringar av det kommunala vetot eller försvarsmaktens höga andel avslag till vindkraftsprojekteringar. Kostnaden för nätanslutningen till havs menar regeringen fortsatt att staten inte ska stå för, vilket enligt branschen är avgörande för en svensk utbyggnad av storskalig havsbaserad vindkraft. Eventuellt ges mer positiva besked den 24 juni 2024 då utredningen om vindkraft i havsområden förväntas presenteras.

Vidare lyfts gasturbiner fram som ett energislag som får en större betydelse i framtiden, vilket Sverigedemokraterna betonat trots att de i nuläget i huvudsak är fossila. Regeringen konstaterar att gasturbiner i framtiden kan drivas av fossilfria bränslen, utan att ange hur det ska ske.

Regeringen lyfter fram ett välfungerande elsystem som en prioritering, men betonar också att Sveriges energisystem är mer än enbart elproduktion, med drivmedel, värme och kyla samt gas. Detta är viktigt inte minst ur beredskaps- och totalförsvarsperspektiv, slår regeringen fast.

Med utgångspunkt i Rysslands invasion av Ukraina, konstaterar regeringen att det innebär stor risk när viktiga verksamheter och regioner är direkt eller indirekt beroende av fossil energitillförsel från opålitliga regimer. Detta är ett argument för ökad inhemsk, fossilfri energiproduktion – men i motsats till flera grannländer föreslår regeringen inget importstopp för rysk fossilgas.

puff-climatenet-ny.jpg

VÄTGAS FORTSATT UTAN STRATEGI

Fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig del av Sveriges framtida energisystem och är en förutsättning för utfasning av fossila bränslen i industrin och kommer att vara viktig för att minska utsläppen från bl.a. tunga transporter, skriver regeringen. Det är en tydlig signal när vätgassatsningen som sker på svensk och EU-nivå ifrågasätts ur kostnads- och energieffektivitetssynpunkt.

Både Energimyndigheten och Fossilfritt Sverige lade fram förslag till vätgasstrategi år 2021. Trots detta har Sverige i motsats till exempelvis Tysklands ännu varken nationell strategi eller handlingsplan för vätgas. Energimyndighetens samordningsuppdrag för vätgasarbetet upphör sista december i år, utan några besked från regeringen om vad som därpå sker.

BIOENERGI 

Propositionen tar tydligt ställning för en ökad användning av bioenergi, som regeringen anser vara av stor betydelse för energiförsörjningen, både för att öka andelen fossilfri energi och för att stärka Sveriges försörjningstrygghet. Det gäller både fast biomassa och biodrivmedel som tillsammans med fossilfria elektrobränslen bedöms behövas för vissa tyngre fordon, sjöfart och flyg och som råvara i industrin.

Vad detta förändrar konkret är inte givet, eftersom förnybara drivmedel under Tidöpartiernas regeringsinnehav missgynnats genom kraftigt sänkt reduktionsplikt och sänkt beskattning för fossil bensin och diesel. Regeringen konstaterar att Sverige nu har lägre drivmedelspriser än grannländerna, vilket leder till att utländska åkare tankar här, med en klimatpåverkan som bokförs på Sverige och gör det svårare att nå både nationella mål och EU-åtaganden. Den framtida beskattningen av såväl fossila drivmedel som biodrivmedel preciseras inte i propositionen, som i denna fråga hänvisar till att en utredning ska tillsättas, med utgångspunkter att säkra långsiktiga och stabila spelregler för marknaden och främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

EFFEKTIVISERING – NYTT MÅL?

Utöver de ofta omnämnda klimatmålen, har riksdagen beslutat att Sveriges energianvändning år 2030 ska vara 50 procent effektivare än år 2005, räknat som energibehov per krona. Detta mål vill regeringen se över, i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen. Många remissinstanser ser en sådan översyn som rimlig, givet att så mycket av effektiviseringen sker av sig självt när exempelvis transportsektorn ställer om till eldrift, men WWF Världsnaturfonden, 2030-sekretariatet och andra är skeptiska till att effektiviseringsmålet nu i praktiken läggs åt sidan utan att något nytt mål finns, eller ens en process för att ta fram det.

Möjligen är frågan om nationellt effektiviseringsmål överspelat, eftersom Sverige senast 11 oktober 2025 ska ha infört direktiv (EU) 2023/1791 (EU:s reviderade energieffektivitetsdirektiv). Direktivet har principen ”energieffektivitet först”, med krav på 1.49 procent årlig energieffektivisering på nationell nivå mellan år 2024 och 2030. Det har nyligen rapporterats att Sverige är längst ifrån sina nuvarande effektiviseringsmål av alla EU-länder, vilket regeringen inte adresserar, inte heller hur de nya målen ska nås.

ENERGIFLEXIBILITET 

En mer flexibel el- och energimarknad kan minska både effektbehovet och energibehovet på årsbasis. Därför uppmuntrar regeringen till fortsatt samverkan för att underlätta för kunderna att med frivillighet som grund bidra, och vill förbättra informationstillgången. Det välkomnas av energibranschen, men adresserar inte särskilt tydligt hur en ökad flexibilitet ska uppnås.

Ett område som mycket konkret kan bidra till att kapa effekttopparna är vehicle-to-grid lösningar på fordonssidan, där aktörer med elfordon kan balansera elnätet genom att lagra el när den finns i överskott och sälja tillbaks till nätet när det råder brist. På flera håll i Sverige pågår sådana försök, med ledande aktörer från energi- och fordonssidan. Regeringen ger dock inte i propositionen några förslag på hur detta ska kunna utökas.

KOLDIOXIDAVSKILJNING 

Propositionen andas stor tilltro till avskiljning och lagring av koldioxid, som enligt regeringen kan bli en viktig del i att nå det nationella målet om nettonollutsläpp senast 2045 och negativa utsläpp därefter. När koldioxid avskiljs från förbränningen av biobränslen eller biodrivmedel kan de klimatpåverkande utsläppen bli negativa, alltså under noll,

Redan 2022 avsattes medel för ett driftstöd till bio-CCS som efter godkännande från EU-kommissionen förväntas införas 2024. Energimyndigheten fick 2023 i uppdrag att föreslå styrmedel för CCS och CCU (carbon capture and storage respektive carbon capture and usage), vilket de redovisade den 15 december 2023, men förslagen finns inte med i propositionen (se Energimyndigheten, Styrmedel för CCS och CCU, ER 2023:26, januari 2024, hämtat 2024-04-03).

KONTROLLSTATIONER, INTE DELMÅL

2045 är tjugo år, fem riksdagsval och många bolagsstämmor bort. Mycket kan hända på den tiden, och därför föreslår regeringen kontrollstationer åren 2030, 2035 och 2040. De ska tydliggöra behovet av el i olika geografiska områden och göra en samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av utbyggnaden av elsystemet fram till kontrollstationen.

Regeringen anger att många remissinstanser efterfrågat kontrollstationerna, men noga räknat var det som efterfrågades konkreta delmål för tillgången på el längs vägen fram till 2045. Det är också en huvudpunkt i hur Socialdemokraterna kommer att hantera regeringens förslag; de föreslår ett mål på 60 TWh ny elproduktion till år 2030 för att inte riskera att industrin inte får den el de behöver i närtid.

Vilken status kontrollstationerna ska få är förklaras inte i propositionen men kommer att behöva förtydligas för att ge marknaden trygghet eftersom många har färskt i minne hur Energimyndighetens kontrollstation för reduktionsplikten ignorerades av Tidöpartiernas överenskommelse.

FORTSATT PROCESS

Regeringen har nu formellt överlämnat propositionen till riksdagen, där näringsutskottet har huvudansvaret för behandlingen. Den 23 maj 2024 ska propositionen preliminärt debatteras och beslutas i kammaren, där de enda två beslut regeringen förväntar sig gäller planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet – men det står riksdagen fritt att med enkel majoritet komplettera med tillkännagivanden till regeringen.

I debatten om vad som krävs för omfattande investeringar i framför allt ny kärnkraft, har det återkommande lyfts fram vikten av en bred politisk uppgörelse där förutom Tidöpartierna åtminstone också Socialdemokraterna ingår. Regeringen har också vid något tillfälle aviserat att sådana förhandlingar pågår, vilket tillbakavisats av Socialdemokraterna, och det troliga är att riksdagsbeslutet enbart samlar Tidöpartierna, med reservationer från övriga riksdagspartier. Detta i sig försvårar för regeringen att uppnå sina ambitioner i energipropositionen.

Efter riksdagsbeslutet kommer regeringen troligen att utifrån propositionens inriktning utforma kompletterande uppdrag till framför allt Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Svenska Kraftnät, samt tillsätta statliga utredningar i de frågor som behöver preciseras. Det gäller exempelvis utformningen av kontrollstationer för energimålet och förtydligande av leveranssäkerhetsmålet, men också angränsande frågor som framtida energibeskattning.

Analys av prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning.

Ursprungligen publicerad i JP Climatenet.

Publicerad 4 apr 2024

Mattias Goldmann

Grundare och VD, 2030-sekretariatet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Dagvattenjuridik
Avfallslagstiftningen

Tjänster

Nyheter

Rådet har formellt antagit direktivet om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Genom lagstiftningen kommer utredningar av och åtal för miljöbrott att förbättras.   

22 apr 2024

Europeiska unionens råd antog i mars ett förslag till direktiv om företags ansvar för deras påverkan på mänskliga rättigheter och miljön. Vi har analyserat förslaget här.

10 apr 2024

I den här analysen förklarar Sara Magnéli hur klimatanpassade avtal kan användas som ett centralt verktyg i klimatomställningen.

9 apr 2024