Rätten att överklaga en offentlig arbetsgivares anställningsbeslut
Överklagande av ett anställningsbeslut kan bli aktuellt inom både den kommunala och den statliga sektorn. Myndighetsbeslut kan generellt överklagas och det gäller även anställningsbeslut. Reglerna kring överklagande skiljer sig dock mellan de två sektorerna. I denna analys läggs större vikt vid den statliga regleringen, eftersom ett överklagande i den statliga sektorn har större betydelse i praktiken än ett överklagande i den kommunala sektorn.
Inom den statliga sektorn är rätten att överklaga ett anställningsbeslut reglerat i 21 § anställningsförordningen. Myndigheters beslut i anställningsärenden kan överklagas hos Statens överklagandenämnd (SÖN). Nämndens beslut får dock inte överklagas.
Prövning av nämnden
När ett ärende prövas av nämnden, görs en helhetsbedömning av anställningsbeslutet. Vid anställning av en arbetstagare ska avseende fästas vid sakliga grunder, det kan handla om bland annat förtjänst eller skicklighet. I en sådan bedömning ska skicklighet väga tyngst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Nämnden prövar alltså, till skillnad från när det gäller den kommunala sektorn, vem som är mest meriterad: personen som fick anställningen eller personen som överklagade anställningsbeslutet.
Innebörden av ett bifall
Innebörden av ett bifall till ett överklagande är inte helt klar. Somliga anser nog att innebörden av ett upphävandebeslut är att den överklagande är anställd. Detta betyder nödvändigtvis inte att en anställning påbörjas, eftersom arbetsgivaren och arbetstagaren möjligen inte kommer överens om övriga avtalsvillkor. Det kan till exempel handla om löneanspråk eller andra arbetsvillkor. En intressant fråga är vad som händer med den tidigare anställda arbetstagaren. Får han eller hon behålla sin anställning, och i så fall i vilken form?
Genom utgången i målet AD 2016 nr 74 har emellertid rättsläget klargjorts. I målet fick den överklagande parten anställning hos en myndighet, efter att SÖN biföll dennes överklagande av myndighetens anställningsbeslut. I samband med detta blev den tidigare arbetstagarens anställning avslutad. SÖN:s beslut bestreds av den först anställda arbetstagarens fackliga organisation, och avgjordes slutligen i Arbetsdomstolen (AD).
Arbetsdomstolens bedömning
AD framhöll att det förelegat ett anställningsförhållande mellan den först anställda arbetstagaren och myndigheten, samt att arbetstagaren hade tillträtt anställningen. Därför var lagen om anställningsskydd (LAS) tillämpbar. AD konstaterade vidare att det saknades författningsbestämmelser som innebar att ett anställningsavtal skulle upphöra när anställningsbeslut undanröjts.
Domen medför att när SÖN upphäver ett anställningsbeslut enligt förvaltningsrättsliga regler, kvarstår ändå anställningen enligt avtalsrättsliga regler. Den överklagande parten ska erbjudas en anställning, men den tidigare arbetstagarens anställning kvarstår. Det är därför möjligt att arbetsgivaren hamnar i en situation med två arbetstagare på samma arbete. Det är dock ovanligt att denna problematik uppstår för myndigheter, eftersom SÖN avslår cirka 99 av 100 överklagade anställningsbeslut.
Det här är en sammanfattning av JP Arbetsrättsnets analys som är skriven av Karl Pfeifer. Vill du ta del av hela analysen? Läs då mer om JP Arbetsrättsnets och skaffa ett gratis testkonto här >
Publicerad 25 maj 2021
