Logga in

Glömt ditt lösenord?

Ett starkare skydd för företagshemligheter

Skyddet för företagshemligheter stärktes i och med lagen om företagshemligheter från 2018. Men vad innebär lagändringarna rent konkret?

arbetsliv_Ett_starkare_skydd_for_foretagshemligheter_16x9.jpg

Den 1 juli 2018 trädde lagen (2018:558) om företagshemligheter (LFH) i kraft. Lagen överensstämmer i stora delar med den tidigare företagshemlighetslagen från 1990, men innehåller också ett antal viktiga nyheter till följd av ett EU-direktiv om företagshemligheter (2016/943/EU).

Krav på aktivitet

Lagen ställer uttryckligen krav på att den som har företagshemlig information har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla den. Här finns alltså ett krav på aktivitet för alla aktörer som vill kunna förlita sig på att deras interna information ska fortsätta att betraktas som företagshemlig i lagens mening. Aktiviteten kan exempelvis bestå i att innehavaren utfärdar instruktioner om hur hemlig information ska hanteras på arbetsplatsen eller genom att informationen lagras i databaser eller på servrar som kräver inloggningsuppgifter.

Fler typer av angrepp omfattas

Av 3 § LFH framgår att ett angrepp på en företagshemlighet består i att någon

  1. bereder sig tillgång till, tillägnar sig eller på annat sätt anskaffar,
  2. utnyttjar, eller
  3. röjer en företagshemlighet utan innehavarens samtycke.

Uttrycket tillägnar sig, som inte fanns med i den tidigare lagen, innebär ett förbud mot att göra arbetsgivarens information till sin egen. Numera bryter en arbetstagare alltså mot lagen om hen utan arbetsgivarens samtycke tar med sig dokument, som hen har lovlig tillgång till och som innehåller företagshemligheter, från arbetsplatsen till den egna bostaden i syfte att göra dessa till sina.

Utökade möjligheter till vitesförbud vid angrepp

För informationsinnehavaren ger lagen utökade möjligheter att ingripa mot angrepp genom bland annat vitesförbud. Eftersom det numera inte krävs uppsåt eller ens oaktsamhet för att ett angrepp ska föreligga i lagens mening, kan vitesförbud meddelas även mot den som i god tro har angripit en företagshemlighet för att denne ska avsluta sitt angrepp (12 § LFH).

Utökade möjligheter till skadestånd

Informationsinnehavares rätt till skadestånd har också utökats i med den nya lagen, bland annat som en följd av att fler former av angrepp faller inom lagens tillämpningsområde. Dessutom har det införts en bestämmelse om skadestånd i vissa situationer som inte täcks av övriga skadeståndsregler i lagen (10 § LFH).

En situation där skadestånd numera kan utdömas är när ombud i en domstolsprocess, med uppsåt eller av oaktsamhet, utnyttjar eller sprider hemligheter som hen fått del av inom ramen för processen (8 § LFH). Det blir därför extra viktigt att en part är noga med att påpeka att informationen är hemlig då den förs in i processen.

Vill du ta del av advokat Johan Sigemans analys i sin helhet?

Läs då mer om informationstjänsten JP Arbetsrättsnet.

Publicerad 8 nov 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom arbetsrätt och arbetsmiljörätt:

Se vår integritetspolicy